Ett litet fynd som kanske kan vara av intresse

Fruktodlareföreningen, som senare blev Trädgårdsföreningen, nämns mot slutet.
Trädgårdsbladet, Aug 1913, nr 8.
Trädgårdsskötsel i Bohuslän: ”Äfven skulle man kunna tala om en trädgårdsbygd på Tjörn, men denna omfattar nästan uteslutande blott fruktodlig; af köksväxter producerar tjörnbon endast tidig potatis, men med sådan är han allra först färdig, andra kalljordsodlare må anstränga sig hur som hälst. Körsbär, plommon, krikon äpplen och päron äro eljest hans trädgårdsspecialiteter, och äfven med dessa är han först ute, detta på grund af den bördiga jordmånen och det drifvande klimatet å hans ute i själva hafsbandet belägna ö. Det är icke tu tal om, att trädgårdsodlingen inbringar vackra summor till denna ort, så blygsam denna odling ändå på sätt och vis bedrifves. Här har vi ock en specialist på området, hemmansägaren Karl Rutgersson i Apelgården å Mjörn; denne använder större delen af sin gård till fruktodling. En fruktodlareförening har nyligen kommit till stånd här, och denna kommer nog att ”bära frukt” i sinom tid.”

Historia

(Redigerad efter rektor Paul Ternings anteckningar från 1962)

Tjörns Trädgårdsförening började sin verksamhet den 27 mars 1912. Vad man den gången syftade till framgår av det då valda namnet Tjörns Fruktodlareförening. Intresset för utvecklingen av svenska frukt- och bärsorter var vid denna tid stort.

Dessutom var perioden omkring 1910 en tid av intensiv föreningsbildning och föreningsverksamhet. Under de närmast föregående åren hade det startats ett 10-tal olika föreningar här på Tjörn.

Initiativet till en förening för att främja fruktodling tycks ha tagits på folkhögskolan av rektor Hugo Östman och dåvarande försteläraren Klas V. Eriksson. Det skulle också bli rektor Eriksson som under en lång följd av år stod som den naturlige ledaren och som knöt föreningens kurser och utställningar till skolan. Förbindelsen mellan skolan och föreningen blev så fast, att då rektor Eriksson 1947 pensionerades, det närmast ansågs som en självklarhet, att Billströmska folkhögskolans rektor skulle vara föreningens ordförande. Denna tradition bröts först på 80-talet.

Fruktodlingen kom dock med åren att betyda allt mindre, och vid 1966 beslutades, att föreningen i fortsättningen skulle heta Tjörns Trädgårdsförening.

Föreningen har under hela sin tillvaro haft en mycket god anslutning. Den har ordnat föredrag, kurser, utställningar, studieresor och fruktmustning. För denna sista verksamhet hade man redan tidigt en särskild anställd, liksom man under många år också höll sig med en egen trädskötare, ibland till och med ett par sådana. Någon gång omkring 1920 var aktiviteten så livlig, att föreningen delade sig på två kretsar för att bättre kunna fullgöra sina föresatta uppgifter.

Att läsa protokollen, som finns samlade i en och samma protokollsbok från och med den 17 juli 1915 och fram till idag, är mycket intressant. Det ger glimtar från olika tidsperioder och samtidigt ett bidrag till tjörns allmänna utveckling. Till 75-årsjubileet gjordes en sammanställning över föreningens verksamhet. Låt mig här bara få anteckna ett par notiser.

Den 18 september 1916 inställdes en beslutad konserveringskurs på grund av den under kriget rådande sockerbristen. En stor roll i sällskapets verksamhet under 20- och 30-talen spelade utställningar av frukt med prisutdelning. År 1922 föreslogs till och med, att föreningens stadgar skulle ange fruktuppvisningar som en obligatorisk verksamhet, vilken måste genomföras varje år. Föreningen deltog även i utställningar utanför Tjörn, t.ex. i den stora trädgårdsutställningen i Göteborg sommaren 1923, där "Tjörns Fruktodlarförening hade medverkat till att få länets fruktuppvisning så fördelaktig som möjligt".